Richard Wagner
This is a machine translation.
Another 64 lines follow, each with its translation and IPA.
Create an accountWer schleicht daher? Vem smyger sig in här?
Ich bin's: höre mich an! Det är jag: lyssna på mig!
In tiefem Schlaf liegt Hunding; Hunding ligger i djup sömn;
ich würzt' ihm betäubenden Trank: Jag spetsade hans dryck för att bedöva honom:
nütze die Nacht dir zum Heil! Utnyttja natten för din befrielse!
Heil macht mich dein Nah'n! Din närhet gör mig hel!
Eine Waffe lass mich dir weisen: o wenn du sie gewännst! Låt mig visa dig ett vapen: åh, om du bara kunde vinna det!
Den hehrsten Helden dürft' ich dich heissen: Den ädlaste av hjältar skulle jag kunna kalla dig:
dem Stärksten allein ward sie bestimmt. Det var endast för de starkaste som det var avsett.
O merke wohl, was ich dir melde! Åh, lyssna noga på vad jag säger dig!
Der Männer Sippe sass hier im Saal, Männen satt här i salen,
von Hunding zur Hochzeit geladen: inbjuden av Hunding till bröllopet:
er freite ein Weib, han skulle gifta sig,
das ungefragt Schächer ihm schenkten zur Frau. en som rövare, utan att han bett om det, gav honom till hustru.
Traurig sass ich, während sie tranken; Sorgset satt jag där medan de drack;
ein Fremder trat da herein: Då kom en främling in:
ein Greis in blauem Gewand; en gammal man i en blå mantel;
tief hing ihm der Hut, lågt hängde hans hatt,
der deckt' ihm der Augen eines; den täckte ett av hans ögon;
doch des andren Strahl, Angst schuf es allen, men den andres glans ingjöt fruktan i alla,
traf die Männer sein mächtiges Dräu'n: dess mäktiga hot drabbade männen:
mir allein weckte das Auge i mig ensam vaknade ögat
süss sehnenden Harm, en söt, längtande sorg,
Tränen und Trost zugleich. Tårar och tröst på en gång.
Auf mich blickt' er und blitzte auf jene, Han såg på mig och kastade en blick på de andra,
als ein Schwert in Händen er schwang; medan han svängde ett svärd i sina händer;
das stiess er nun in der Esche Stamm, detta stötte han sedan in i askens stam,
bis zum Heft haftet' es drin: den satt fast ända till handtaget:
dem sollte der Stahl geziemen, till honom borde stålet tillhöra,
der aus dem Stamm es zög'. som kunde dra fram den ur kistan.
Der Männer alle, so kühn sie sich mühten, Av alla män, hur djärvt de än strävade,
die Wehr sich keiner gewann; ingen vann vapnet för sig själv;
Gäste kamen und Gäste gingen, Gäster kom och gäster gick,
die stärksten zogen am Stahl - den starkaste drog i stålet –
keinen Zoll entwich er dem Stamm: inte en tum gav den vika från stammen:
dort haftet schweigend das Schwert. - där står svärdet fast, tyst. –
Da wusst' ich, wer der war, Då visste jag vem han var,
der mich Gramvolle gegrüsst; ich weiss auch, som hälsade på mig, den sorgtyngda; jag vet också,
wem allein im Stamm das Schwert er bestimmt. för vilken han ensam avsåg svärdet i kistan.
O fänd' ich ihn hier und heut', den Freund; Åh, om jag bara kunde finna honom här och idag, min vän;
käm' er aus Fremden zur ärmsten Frau. om han kom långväga ifrån till den mest eländiga av kvinnor.
Was je ich gelitten in grimmigem Leid, Vad jag än har lidit i djup sorg,
was je mich geschmerzt in Schande und Schmach, - vad som än har plågat mig i vanära och skam, –
süsseste Rache sühnte dann alles! Den ljuvaste hämnden skulle då gottgöra allt!
Erjagt hätt' ich, was je ich verlor, Jag skulle ha återfått allt jag förlorat,
was je ich beweint, wär' mir gewonnen, vad jag än har gråtit över skulle bli mitt,
fänd' ich den heiligen Freund, om jag fann den heliga vännen,
umfing' den Helden mein Arm! om min arm omfamnade hjälten!
Dich selige Frau hält nun der Freund, Du, lyckliga kvinna, vännen håller nu om dig,
dem Waffe und Weib bestimmt! för vilken både vapen och hustru var avsedda!
Heiss in der Brust brennt mir der Eid, Hett brinner eden i mitt bröst
der mich dir Edlen vermählt. som förenar mig med dig, ädle.
Was je ich ersehnt, ersah ich in dir; Allt jag har längtat efter såg jag i dig;
in dir fand ich, was je mir gefehlt! I dig fann jag allt jag saknat!
Littest du Schmach, Om du har lidit skam,
und schmerzte mich Leid; och sorgen plågade mig;
war ich geächtet, und warst du entehrt: om jag var fredlös och du vanärad:
freudige Rache lacht nun den Frohen! Den glada hämnden ler nu mot den glade!
Auf lach' ich in heiliger Lust, Jag skrattar högt i helig glädje,
halt' ich dich Hehre umfangen, när jag håller dig, du ädle, i min famn,
fühl' ich dein schlagendes Herz! när jag känner ditt bultande hjärta!
Ha, wer ging? Wer kam herein? Ha, vem gick? Vem kom in?
Keiner ging - doch einer kam: Ingen gick – men någon kom:
siehe, der Lenz lacht in den Saal! Se, våren ler in i salen!